(Bilden längst till höger: Detalj från Amy Borrells ”Big Bang”)

Brukar du någonsin ha slut på inspiration? Du vet, den där känslan av att människor runt dig hittar på idéer, inreder hemma, skapar vackra instagrambilder, lagar spännande mat, skriver på en roman, drar igång projekt… Och hos dig står det bara still.

Jag vet inte om du känner igen dig i det?

Jag själv gör det verkligen.

Men jag vill dela med mig av det jag upptäckt genom åren:

Nämligen att det finns en väg tillbaka till mer inspiration.

Och att den vägen handlar om att fylla på källan.


Naturens kreativitet

För, allt vi skapar, vare sig det är genom hemsidor, texter, foton, handarbete, bakverk eller våra egna företag har ju det gemensamt att det tar vår kreativitet i anspråk.

Och inte bara tar i anspråk, förresten – det alla dessa kreativa prestationer eller längre arbetsperioder av skapande gör är att de tär på vår kreativa källa.

Vår vadå? Jo, vår inre reservoar av kreativitet; av bilder.

Av bilder?

Jo, kreativiteten – vår icke-logiska del av hjärnan – är nämligen inte ordbaserad. Evolutionen skapade den i våra hjärnor långt innan vi utvecklade ett språk och började hitta på ord.

Kreativitetsläraren Julia Cameron liknar i sin klassiska bok ”Öka din kreativitet” vår kreativa källa vid en fiskdamm:

”Den här källan, en kreativ reservoar, påminner i sitt idealtillstånd om en välfylld laxdamm. Där finns stora fiskar, små fiskar, feta fiskar, magra fiskar – ett överflöd av kreativa fiskar. Som skapande människor måste vi ha klart för oss att det rör sig om ett ekosystem. Om vi inte vårdar laxodlingen kommer vår källa att sina. (…) Om vi drar upp för mycket vatten – drar upp för många laxar – kommer våra kreativa resurser att minska. ”Just nu när det gick så bra” säger vi. Men sanningen är den att arbetet torkar ut oss just därför att det går så bra.”

Det vi gör är helt enkelt att vi genom projekt efter projekt tömmer vår källa. Och ofta glömmer vi att fylla på den igen.


160213-Fylla-pa-kallan-tva-i-bredd

Jag tänker att det är viktigt att komma ihåg att vår kreativa skaparkraft är cyklisk, liksom livet självt. Det är rimligt och helt naturligt att efter flödet i en stor prestation gå ned i en period av ebb. Ingen skaparkraft är konstant. Att en okreativ fas kommer efter en kreativ fas är helt som det ska.

Vi behöver vänta där, och vi behöver ha tillit och tålamod.

Den kreativa kraften kommer att komma tillbaka.

Men jag tänker också att vi där i väntanen behöver minnas att vi inte är utelämnade åt något slags energier bortom vår kontroll. Vår skaparkraft är ingen nyckfull evighetsmaskin som utan vår inverkan förr eller senare förnyar (eller inte föryar) sig själv. Vi kan – och bör – själva vara inblandade.

Tvång och självdisciplin är emellertid inte vägen framåt.

Vi kan inte med självhårdhet tvinga tillbaka inspirationen och flödet.

Istället: Påfyllnad är vägen.




Hur kan vi fylla på vår kreativitet?

Hur återskapar vi då flöde i torkan? Jo, genom att tillföra laxar till vår kreativa källa. Genom att fylla den på det språk som den kreativa hjärnan förstår: Genom bilder.

Konstens språk är bilden, symbolen” skriver Julia Cameron. ”Det är ett ordlöst språk, även när vår uppgift är att jaga konsten med ord. Konstnärshjärnan är vår bildhjärna, platsen där våra bästa kreativa impulser föds, och den kan inte nås eller stimuleras enbart av ord – den är sensorisk: synintryck, ljud, smak och lukt, beröring. Det är magins element, och skapandets urmateria är magi.”

Att förflytta oss från orden till ordlösheten är alltså en nyckel. Vi är många som ägnar oss nästan tvångsmässigt åt läsning när vi har en stund över – i bussen, på tåget, i soffan och i fikarummet; i böcker, på skärmar, på bloggar, på facebook. Men vad skulle hända med kreativiteten om vi provade att leta andra sorters intryck istället?


Kreativitet hemma

Varför inte prova? Tänk magi, tänk skojigt, tänk sinnesintryck och bilder. Tänk fylla på. Notera ljuden och detaljerna runt dig. Sök dig till musiken, till broderi, till dofter, brödbak, leksaksbutiken, skogen, vatten, hårdrockskonserter, dansföreställningar, och vad mer vore roligt?

”Varför får jag mina bästa idéer i duschen?” påstås Albert Einstein ha undrat irriterat, decennier innan forskningen visade att duschande faktiskt just är en aktivitet som stimulerar vår kreativa hjärnhalva. Och Steven Spielberg – regissören bakom filmer som ET, Jurassic Park och Indiana Jones – hävdar att han har fått sina allra bästa idéer när han kört bil. Och kanske är inte heller det en slump. När vi manövrerar oss fram i trafiken är vi uppmärksamma och närvarande i nuet, samtidigt som vi rör oss genom en ständigt föränderlig visuell omgivning. Och just det visuella får vår kreativa hjärna att börja arbeta. Källan fylls på.

Den här dynamiken får vi sällan lära oss om i skolan.

Visst, vi får lära oss att vi kan skapa vad vi vill och bli vad vi vill – bara vi satsar tillräckligt hårt.



Men – jag tänker att det inte alltid handlar om tvång och disciplin och att satsa hårt.

Inte när det gäller skapande och idéer och kreativitet.

Där handlar det snarare om att skapa flöde.

För – vi är inte okreativa.

Vi är mer sannolikt bara kreativt dränerade.

Och det bästa vi kan göra då är att fylla på källan.



Avslut-mellanrum2



För flöde, laxar och kreativa äventyr,

Åsa-Saga

Att dela är omtanke

Det här kan vara just vad någon av dina vänner behöver läsa idag. Att dela är omtanke! Du delar enkelt texten med hjälp av sociala medier-knapparna här bredvid.

Om Åsa-Saga

Åsa-Saga är journalisten och språkkonsulten som hjälper egenföretagare både med deras textkommunikation och med att må bättre. Hon är uppskattad för sitt levande och språk och sina inspirerande texter, och har en ständig förkärlek för färger, naturen och personliga uttryckssätt.

Knyt kontakt med Åsa-Saga på en gång, genom ÅSASAGA, på Facebook, Instagram och hennes kontaktsida.